Längst ner i många anställningsavtal, under raden om uppsägningstid och strax ovanför underskrifterna, står en mening som nästan ingen läser två gånger: I övrigt gäller kollektivavtal. Ibland står det vilket avtal. Ibland står det ingenting alls.
Meningen ser ut som en formalitet. I praktiken är den ofta den viktigaste i hela dokumentet, eftersom det mesta som påverkar en vanlig arbetsvecka inte står i kontraktet. Övertidsersättning, ob-tillägg, sjuklön utöver lagens nivå, tjänstepension, föräldralönetillägg och hur uppsägningstiden förlängs efter några år finns oftast i kollektivavtalet och ingen annanstans.
När något går snett ställer många därför samma fråga: gäller avtalet för det som mitt kontrakt inte nämner? Det korta svaret är oftast ja. Det längre svaret beror på vem som är bunden, av vad, och om någon har försökt avtala bort något.
Avtalet som inte behöver nämnas
Ett kollektivavtal är inte en bilaga till ditt anställningsavtal. Det är ett avtal mellan en arbetsgivare, eller en arbetsgivarorganisation, och ett fackförbund. Ditt eget kontrakt bygger ovanpå det, inte tvärtom. Därför spelar det mindre roll än man tror om kontraktet hänvisar till avtalet eller inte.
Enligt medbestämmandelagen är både arbetsgivaren och medlemmarna i det förbund som slutit avtalet bundna av det. Ett anställningsavtal som strider mot kollektivavtalet är i den delen ogiltigt. Regeln verkar åt ett håll: kontraktet kan ge dig mer än avtalet, men inte mindre, om inte kollektivavtalet självt öppnar för undantag.
Det betyder att tystnad i kontraktet sällan är ett problem. Står det ingenting om övertid, gäller avtalets regler om övertid. Står det ingenting om pension, gäller avtalspensionen. Kontraktet behöver inte upprepa det som redan gäller, och de flesta kontrakt gör det inte heller, eftersom de då skulle bli inaktuella vid varje ny avtalsrörelse.
Just den detaljen är lätt att glömma. När förbund och arbetsgivare förhandlar fram ett nytt avtal ändras villkoren för alla som omfattas, utan att någon skriver om sitt kontrakt. Den som skrev på för tio år sedan har i dag andra regler för exempelvis föräldralön än de som stod i avtalet då, trots att papperet i pärmen ser likadant ut.
Det som däremot brukar stå i kontraktet är det avtalet lämnar öppet: lön, befattning, arbetsort, tillträdesdag och ibland en överenskommelse om att övertid ska vara inräknad i lönen. Den sista punkten är värd att läsa noga. Många avtal tillåter den sortens individuella lösning, men bara under vissa villkor, och det är där tystnaden plötsligt blir viktig.
Och om du inte är med i facket?
Här börjar det som de flesta egentligen undrar över. Lagens text talar om medlemmar. En anställd som står utanför förbundet är strängt taget inte part i avtalet.
Ändå får de flesta oorganiserade samma villkor som sina kollegor. Skälet är att en bunden arbetsgivare har en skyldighet mot facket att inte undergräva avtalet genom att anställa folk på sämre villkor. Om arbetsgivaren betalade lägre övertidsersättning till dem som inte är medlemmar skulle avtalet snabbt bli värdelöst. Därför har det länge ansetts att arbetsgivaren ska tillämpa avtalet på alla som utför arbete av det slag avtalet täcker.
Skillnaden visar sig först när något går fel. En medlem kan låta förbundet driva frågan, och förbundet har en egen talan som part i avtalet. Den som inte är medlem har normalt inte samma stöd och får i värsta fall driva saken själv, med egen jurist och egen risk. Rätten till villkoren kan alltså vara densamma, medan möjligheten att faktiskt få ut dem skiljer sig rejält.
Ett annat fall är när arbetsgivaren inte har något kollektivavtal alls. Då finns det inget att falla tillbaka på utöver lagen och det som står i kontraktet. Lagar som semesterlagen och anställningsskyddslagen ger ett golv, men det golvet ligger ofta lägre än det man vant sig vid på en avtalsbunden arbetsplats. Hur stor del av arbetsmarknaden som omfattas av kollektivavtal följs av Medlingsinstitutet. Andelen är hög i Sverige, men den är inte heltäckande, och skillnaderna mellan branscher och mellan små och stora arbetsgivare är tydliga.
Därför lönar det sig att ställa frågan innan man skriver på: har arbetsgivaren kollektivavtal, och i så fall vilket? Svaret avgör om tystnaden i kontraktet betyder enligt avtal eller bara ingenting.
Där tolkningen blir svår
Även när svaret är ja finns det gråzoner. De uppstår när kontraktet säger något som verkar gå emot avtalet, eller när arbetsplatsen har utvecklat en egen praxis som ingen har skrivit ner.
Ta övertid inräknad i lönen. Ett kontrakt kan säga att lönen inkluderar ersättning för övertid. Om avtalet tillåter den konstruktionen för vissa befattningar, och arbetsgivaren har följt avtalets regler för hur den ska göras, gäller kontraktet. Om inte, kan klausulen vara ogiltig och avtalets övertidsregler ta över. Två bedömare kan landa olika i just den frågan, särskilt när befattningen ligger i gränslandet mellan chef och handläggare och avtalet är vagt formulerat.
Lokal praxis är ännu knepigare. Har alla på en avdelning i flera år fått gå hem tidigare dagen före midsommarafton, utan att det står någonstans, kan det ha blivit en del av anställningsvillkoren. Eller så har det inte blivit det. Det beror på hur länge det pågått, hur konsekvent det tillämpats och om arbetsgivaren någon gång gjort klart att det var en frivillig förmån som kunde dras in. Någon enkel tumregel finns inte, och den som påstår motsatsen förenklar.
För den som vill veta vad som gäller i praktiken är ordningen ändå ganska rak. Först: vilket kollektivavtal tillämpar arbetsgivaren, och täcker det den sortens arbete jag gör? Sedan: säger mitt kontrakt något som avviker, och tillåter avtalet den avvikelsen? Först därefter blir det intressant vad kontraktet säger eller inte säger i övrigt.
Stbutiken.se och andra som arbetar med frågor om fackligt medlemskap i Stockholm utgår från samma ordning när de förklarar villkor för anställda: avtalet först, kontraktet sedan. Det låter självklart, men det är precis tvärtom mot hur de flesta läser sina papper, uppifrån och ner, med störst uppmärksamhet på lönesiffran och minst på meningen längst ner.
Den som är osäker kan be arbetsgivaren skriftligen ange vilket avtal som gäller. Arbetsgivaren ska enligt anställningsskyddslagen lämna skriftlig information om de väsentliga villkoren, och där ingår uppgift om tillämpligt kollektivavtal. Att fråga kostar ingenting, och svaret gör meningen längst ner i kontraktet till något man faktiskt kan använda när övertiden en dag inte syns på lönebeskedet.